Aritmetikdiagnos

Aritmetikdiagnos

Planering:

Jag planerar att genomföra diagnosen AS3 utifrån Skolverkets diagnosmaterial diamant. Diagnosen ska genomföras i en årskurs fem. Diagnosen omfattar addition och subtraktions problem. Eleverna ska tolka en text för att och visa att de kan tolka den addition eller subtraktion som texten kräver samt utföra den aktuella beräkningen. Syftet med diagnosen är att diagnostisera elevens förmåga att utföra skriftlig räkning, därför måste eleverna också ge någon form av skriftlig uträkning (Skolverket diamant-nationella diagnoser i matematik). Eleverna har arbetat med detta tidigare så i samråd med läraren bestämde vi att vi skulle se vad eleverna minns.

Genomförande:

Jag genomförde diagnosen i helklass. För en del elever gick det snabbt medan andra behövde längre tid. Det visade sig att en av uppgifterna var svår för flera utav eleverna.

”Malin sparar till en cykel som kostar 525kr. Hon har nu 378 kr. Hur mycket pengar fattas för att hon ska kunna köpa cykeln?”.  Eleverna hade ställt upp talet korrekt men uträkningen blev fel. De eleverna som hade räknat fel vände på entalen och tiotalen vilket gjorde att uträkningen blev fel, 525-378 blev 253.

Utvärdering:

Några av eleverna hade valt rätt räknesätt och de kunde tolka texten. Eleverna kunde inte utföra beräkningen korrekt. Deras strategier fungerade inte vid subtraktion, så jag började med att visa enkla subtraktionstal samt att vi gick igenom att addition kan man vända men inte subtraktion.

Jag tog fram pengar för att visa att har du 525 kr och ska ta bort 378 så räcker inte enkronorna utan du måste växla utav tian till enkronor. Samma sak om inte tiorna räcker måste du växla en hundralapp till tior. Eleverna fick prova flera gånger med olika tal. De arbetade två och två.  Jag avslutade med att ställa upp talen på tavlan och gick igenom hur man gör när entalen och tiotalen inte räcker till. Flera av eleverna fick en ”aha” upplevelse. Eleverna tyckte att uppgiften var rolig och kunde relatera till verkligheten när det gällde att hantera pengar. Jag trodde det skulle vara svårt att använda sig av pengar när vi idag nästan bara använder kort, men det var inga problem.

Praxisseminarium

Praxisseminarium

Min fråga till Praxisseminariet:

Läraren läser en beskrivande text som är cirka en A4. Eleverna ska skriva en egen fortsättning på texten. Eleverna ställer upprepande frågor kring vad texten handlade om. Jag och läraren får gå runt i klassrummet för att hjälpa flera av eleverna som har svårt att komma ihåg vad texten handlade om samt att komma igång med sitt skrivande.

Det visade sig att flera av eleverna som är duktiga läsare inte kunde ta till sig högläsning av läraren. De hade svårt att koncentrera sig och att lyssna. Eleverna hade flera brister i läsförståelsen och kunde heller inte läsa mellan raderna. När eleverna arbetar själva med en text var detta var det lättare men de böhvde fortfarande hjälp. Hur kommer det sig att eleverna inte kan koncentrera sig när läraren läser? När de eleverna är goda läsare? Vad är det som gör att läsförståelsen blir sämre när man går i åk 5 än när de går i åk 3? Slutar man träna läsförståelse när eleverna börjar mellanstadiet?

Skolverket 2011 sid 224 under läsa och skriva ”lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt att urskilja texters budskap, både det uttalade och det som står mellan raderna”. Vidare står i kommentar materialet för svenska (skolverket 2011, sid 11-12) ”Att få läsa mycket är nödvändigt, men det är inte tillräckligt för att utveckla läsförmågan. Man måste också få hjälp med att lära sig olika lässtrategier”. Detta tror jag man tränar för lite när eleverna börjar mellanstadiet. Eleverna får inte de rätta verktygen för att träna sin läsförståelse något som jag som lärare kommer att ta till mig.

Vad vi kom fram till:

Vi hann tyvärr inte diskutera frågan något längre. Det vi kom fram till är att läsförståelsen minskar ytterligare när eleverna börjar på högstadiet. Vi hade ingen bra förklaring till varför det är som det är, men att alltid träna läsförståelse under hela grundskolan har en stor betydelse.

Övriga diskussioner:

Vi hamnade i diskussioner kring att flera inte hade blivit så väl mottagna på sin Vfu. Flera var förvånade över hur ”verkligheten” i skolan ser ut. Många elever med stora svårigheter i varje klass. Det fanns inte aktuella åtgärdsprogram dessa uppdaterades inte och de följdes inte. Vi hade som förslag att de eleverna skulle få en tid som de kunde arbeta för att sedan ta paus, eller att man visar de eleverna vad de ska hinna göra innan det blir en liten paus. 

Vi talade även om hur viktig lärarens roll är för många elever. Elever har svårt att byta till en lärare som de kanske bara har en timme i veckan. Betydelsen av att var mentor, klasslärare.

Jag tyckte vi fick bra diskussioner kring hur olika det ser ut på olika skolor, att skillnaden var så stor på olika skolor. Vi behöver fler resurser till skolan och hjälp på hur man kan hantera eleverna utefter deras förmåga.

Adress till SPNF

Hej
Här är adressen superbra


https://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar/Studiepaket/

Skrivande

Skrivande

Planering

Kunskapskrav åk 6 ”Eleverna kan skriva med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation.  I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet” (Skolverket 2011 s, 228).

Planering. 

Eleverna ska skriva en berättande text med utgångspunkt från en bild. De ska träna sig i att göra tankekarta och ge respons på varandras texter. De ska även göra en miljö och personbeskrivningar för att bygga upp ordförrådet. De ska även använda sig av svenska skrivregler.

Eleverna ska först använda sig av en tankekarta, därefter ska de skriva en berättande text med utgångspunkt från bilden. Eleverna får en muntlig instruktion där jag skriver på tavlan att texten ska ha en inledning ett problem en lösning och slut. Texten ska innehålla miljö och personbeskrivning. Eleverna ska välja en händelse i bilden. Eleverna tränar sig på bildtolkning och berättelse skrivning med de olika processerna. ”Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande texter där ord, bild och ljud samspelar” (Skolverket,2011,s 224).

Genomförande:

Det var åtta elever och vi satt vid ett runt bord i ett angränsande grupprum. Där fanns ingen smartboard så jag fick skriva ut varsin bild till eleverna. Eleverna var väldigt pratiga så det tog en stund innan vi kom igång. Alla utan en elev skrev tankekarta, det visade att de var vana vid att skriva tankekartor. Fem elever kom igång snabbt med att skriva medan tre elever hade svårt med att komma igång.

Utvärdering:

Alla eleverna höll en röd tråd när de skrev. Eleverna hade svårt med miljö och personbeskrivningar. En elev skrev sin berättelse som en dikt. Flera av eleverna missar stor bokstav efter punkt, detta förvånade mig då jag trodde att eleverna hade automatiserat detta i årskurs fem.

När alla väl kom igång med sitt skrivande fungerade det väldigt bra. Att eleverna inte kom igång kan bero på att de inte är vana vid mig som pedagog.

Jag pratade med läraren efteråt så hon fick tips om vad hon kunde fortsätta arbeta med. Hon var dock medveten om vilka brister som finns. Det visade sig att en av eleverna som satt med mig har dyslexi och en har Asberger och ADHD. Det kan vara för och nackdelar med att vara ovetande om barns svårigheter.

Att tänka på till nästa gång är att bättre gå igenom person och miljöbeskrivningar hur man kan skriva kring detta.

Muntligt berättande

Muntligt berättande

Läraren berättar gärna egna erfarenheter och om sitt vardagsliv. Läraren berättar framförallt i so och no.  

Planering

Jag har valt att berätta Fisken med önskningen. Jag kommer att ha minnesanteckningar som underlättar. Berättandet sker i halvklass då det är lättare att få med alla elever och att eleverna hinner komma till tals. Alla elever kommer sitta på stolar i en halvcirkel för att hålla koll på att alla lyssnar (Henricsson & Lundgren sid 128). Syftet med berättandet är träna på att lyssna och återberätta. Lyssna och återberätta ingår bara i åk 1-3 men ingår även i de andra årskurserna som en naturlig del av undervisningen (kommentarmaterial till svenska, sid 15).

Eleverna ska öva sig i muntligt berättande genom att använda mig av övningen att återberätta i mindre grupp Henricsson & Lundgren sid 138.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer( skolverket 2011 sid 224).

Genomförande:

Jag förberedde mig genom att läsa historien flera gånger så att jag nästan kunde den utantill. Jag placerade eleverna i på stolar i en cirkel.  Eleverna lyssnade på berättelsen och därefter skulle de återberätta tre och tre för varandra. Jag blev imponerad av att de hade lyssnat och att de återberättade historien utan att avbryta varandra.  Jag ställde frågor efteråt om vad dom tyckte om uppgiften och de var positiva och tyckte att det var kul. 

Utvärdering:

Jag ansåg att lektionen gick bra genom att jag fick med mig alla eleverna både när jag berättade och när de skulle återberätta själva. Att berätta är ett bra sätt att nå de elever som har svårt att skriva och behöver en annan kanal för att lära in. Jag kommer att ta till mig berättandet och använda det mera i min fortsatta tid som lärare.

Textsamtal

Textsamtal

Planering.

Jag bygger min planering utifrån läsandeklass modellen:

·         Att förutspå och ställa hypoteser

·         Att ställa frågor

·         Att reda ut oklarheter

·         Att sammanfatta

·         Att skapa inre bilder

Textsamtalet kommer att genomföras i en årskurs 5 på eftermiddagen. Det kommer att vara mellan 5-8 elever för att alla ska kunna delta i diskussionen.  Jag kommer att läsa högt ett kapitel ur boken Förvandlad, kapitlet heter sömngångaren. Utgångspunkten kommer att utgå från modellen läsande klass. Eleverna kommer att sitta som vanligt i klassrummet. Jag vill att eleverna ska kunna följa med i texten, därför använder jag mig av smartboard. Eleverna kommer att tränas i att tala, lyssna och samtala.  ”Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra” (skolverket, 2011,s 222).

Genomförande

Förberedelsen gjorde jag genom att läsa texten innan så att jag skulle veta vad den handlade om. Jag läste på om de olika strategierna från läsandeklass. Förberedde vilka frågor jag skulle kunna ställa om det skulle bli tyst. Till exempel vilken genre texten har? Vad tror ni kapitlet kommer att handla om?

Jag hade 7 elever i ett klassrum. Jag frågade eleverna om de var vana vid textsamtal och det var dom inte.  De kunde lista ut att det skulle handla om en text. Smartboarden använde jag för att alla eleverna skulle kunna följa med i texten under högläsningen. Jag hade en tydlig roll som samtalsledare, genom att jag läste högläsning och jag avgjorde när det var dags att pausa i texten. Samtalen kring texten gick bra. Elevernas tankar kom fram vi fick flera bra diskussioner, både innan, under och efter högläsningen.

Utvärdering

Strategierna från läsandeklass fungerade bra. Eleverna blev sugna på att läsa hela boken då de ville veta vad som kommer att hända. Detta känner jag som väldigt positivt att få in läslusten. Jag tyckte alla eleverna var engagerade och alla kom till tals. Det är fördelen med att inte ha så många elever. Som fortsättning hade det varit roligt att eleverna fick skriva en egen fortsättning på texten och därefter läsa färdigt boken. Jag känner inte att det var något jag vill förändra utan det blev en bra lektion med aktiva elever.

Bibliotek

                 Bibliotek

Skolan består av flera byggnader. Skolbiblioteket ligger i huvudbyggnaden centralt på skolan. Det finns ca 450 elever från förskoleklass till årskurs 6.

I biblioteket jobbar en pedagog. Det är två pedagoger på skolan som har gått bibliotekarie utbildning. Alla bibliotekarier i kommunen träffas fyra gånger per år.

Skolbiblioteket är bemannat under skoldagen. Klasserna får skriva upp tider när man vill vara där och då finns det alltid en bibliotekarie för att hjälpa eleverna. Det finns en pärm där eleverna skannar in sina böcker. Eleverna får sätta upp önskemål om de är böcker de saknar. Det finns en budget på 4000 kr per år för inköp av nya böcker.

Skolan har bibliotekskunskap i form att att eleverna får lära sig att vara rädda om böckerna, hur ett bibliotek är uppbyggt och hur man söker i databasen. Bibliotekarien kommer ut i klasserna och har bokprat eller boksamtal för de som önskar.

Det finns böcker med text i olika svårighetsgrad, från första lästräningen till tonårsböcker. Det finns även ett utbud av bilderböcker.. Fackböcker för olika åldrar finns också att tillgå. Det finns fyra klassuppsättningar med böcker med inriktning på årskurs två till sex.