Praxisseminarium

Praxisseminarium

Min fråga till Praxisseminariet:

Läraren läser en beskrivande text som är cirka en A4. Eleverna ska skriva en egen fortsättning på texten. Eleverna ställer upprepande frågor kring vad texten handlade om. Jag och läraren får gå runt i klassrummet för att hjälpa flera av eleverna som har svårt att komma ihåg vad texten handlade om samt att komma igång med sitt skrivande.

Det visade sig att flera av eleverna som är duktiga läsare inte kunde ta till sig högläsning av läraren. De hade svårt att koncentrera sig och att lyssna. Eleverna hade flera brister i läsförståelsen och kunde heller inte läsa mellan raderna. När eleverna arbetar själva med en text var detta var det lättare men de böhvde fortfarande hjälp. Hur kommer det sig att eleverna inte kan koncentrera sig när läraren läser? När de eleverna är goda läsare? Vad är det som gör att läsförståelsen blir sämre när man går i åk 5 än när de går i åk 3? Slutar man träna läsförståelse när eleverna börjar mellanstadiet?

Skolverket 2011 sid 224 under läsa och skriva ”lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt att urskilja texters budskap, både det uttalade och det som står mellan raderna”. Vidare står i kommentar materialet för svenska (skolverket 2011, sid 11-12) ”Att få läsa mycket är nödvändigt, men det är inte tillräckligt för att utveckla läsförmågan. Man måste också få hjälp med att lära sig olika lässtrategier”. Detta tror jag man tränar för lite när eleverna börjar mellanstadiet. Eleverna får inte de rätta verktygen för att träna sin läsförståelse något som jag som lärare kommer att ta till mig.

Vad vi kom fram till:

Vi hann tyvärr inte diskutera frågan något längre. Det vi kom fram till är att läsförståelsen minskar ytterligare när eleverna börjar på högstadiet. Vi hade ingen bra förklaring till varför det är som det är, men att alltid träna läsförståelse under hela grundskolan har en stor betydelse.

Övriga diskussioner:

Vi hamnade i diskussioner kring att flera inte hade blivit så väl mottagna på sin Vfu. Flera var förvånade över hur ”verkligheten” i skolan ser ut. Många elever med stora svårigheter i varje klass. Det fanns inte aktuella åtgärdsprogram dessa uppdaterades inte och de följdes inte. Vi hade som förslag att de eleverna skulle få en tid som de kunde arbeta för att sedan ta paus, eller att man visar de eleverna vad de ska hinna göra innan det blir en liten paus. 

Vi talade även om hur viktig lärarens roll är för många elever. Elever har svårt att byta till en lärare som de kanske bara har en timme i veckan. Betydelsen av att var mentor, klasslärare.

Jag tyckte vi fick bra diskussioner kring hur olika det ser ut på olika skolor, att skillnaden var så stor på olika skolor. Vi behöver fler resurser till skolan och hjälp på hur man kan hantera eleverna utefter deras förmåga.